fredag 26 februari 2010

Plantera ett träd

Tidigare och tidigare varje morgon sjunger fåglarna med en hjärtskärande intensitet som för mig tillbaka till mina tonår som fältbiolog och fågelskådare, när man ställde väckarklockan på tre för att cykla ut till Garnsviken där någon märklig form av kärrhök sades häcka: samma intensiva förhöjning av livskänslan, samma förbiilande smärtsamma insikt om livets korthet. Men nu är vi mitt inne i en storstad, och hälften av fåglarna som sjunger sitter nog dessvärre i bur. Det man verkligen tar hand om här är som sagt träden. John Ronald Reuel Tolkien, som gav träden namn och rörelsefrihet och en egen marschsång - Enternas marsch! - skulle ha nickat uppskattande åt vietnamesernas förhållningssätt till träden. Det finns heliga träd, träd bland vilkas grenar man sticker in gudabilder, rökelsestickor, lucky money. Det finns andeträd och trädandar. Fågelburarna är bara ett sätt att öppna stadsrummet och förvandla det till skog; den överallt prunkande planterade växtligheten i krukor, på takterrasser och i parker är ett annat. Gator som annars vore infernon av asfalt och lågoktanig bensin blir något uthärdligare i trädens skugga. Överallt där något kan växa, växer det. Och i varje högtidligt sammanhang ingår en trädplanteringsceremoni: jag har berättat om trädet Ho planterade tillsammans med Nehru, häromdagen var Miriam utsänd som skolrepresentant för att delta i den årliga trädplanteringsceremonin på en lokal skola. Têt-träden läggs inte bland soporna som i Sverige utan återplanteras om möjligt. Man tar varje förevändning för att plantera nya träd, och tjuvträdfällning betraktas som ett allvarligt brott: skogsskövling - som givetvis förekommer, här som överallt annars där man kan tjäna pengar på trä - är ett direkt hot mot livsnerven. Man är helt enkelt rädda om den lilla remsan jord mellan bergen och havet, som dränker allt och dödar allt liv med sin sälta. Man har lärt sig att den måste bindas med rötter. Vietnameserna behöver helt enkelt sina träd bättre än sina fåglar (minns att luften inte är ett av de fem elementen, den tar man för given!) och därför är man räddare om dem.

Inga kommentarer: